Afrikansk svinpest (ASF) utgör ett av de mest betydande hoten mot både tamgrisproduktion och vildsvinspopulationer globalt. Sjukdomen, som orsakas av ett motståndskraftigt virus, har under senare år spritt sig över stora delar av Europa och Asien, vilket tvingat myndigheter till omfattande bekämpningsåtgärder. Ny forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) visar nu att vildsvin är känsligare än tamgrisar för afrikansk svinpest, en insikt som kan förändra hur framtida vaccin och bekämpningsstrategier utformas.
Doktorand Emil Wikström Lassa har i sitt avhandlingsarbete undersökt sjukdomsförloppet hos båda grupperna. Genom jämförande experimentella studier har forskarlaget kunnat fastställa att vildsvin inte bara utvecklar kliniska symptom tidigare än tamgrisar, utan även uppvisar en snabbare virusförökning och tidigare vävnadsskador. Dessa fynd tyder på en lägre naturlig motståndskraft hos vildsvinen, vilket ger en viktig pusselbit i förståelsen av hur viruset etablerar sig och sprids i naturen.
– Den här sjukdomen är aktuell, och intressant eftersom den har en väldigt stor påverkan på både djur och människor. På SVA finns det en stor kompetens om ASF, och för mig känns det bra att kunna bidra och göra skillnad, säger Emil Wikström Lassa. Arbetet har finansierats av bland annat Formas, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) samt Naturvårdsverket.
Skillnader i sjukdomsförlopp och kroppslig respons
I sin avhandling, “Comparative Pathology of African Swine Fever in Domestic Pigs and Wild Boar – insights from Experimental and Natural Infections”, belyser Wikström Lassa de patologiska skillnaderna. Genom att studera organens respons dag för dag har forskarna kunnat kartlägga hur viruset angriper vildsvinens kroppar. Det tidiga skedet av infektionen, som tidigare varit underbeforskat, visar sig vara kritiskt för hur sjukdomen utvecklas och sprids vidare.
– Mitt bidrag är framför allt ökad kunskap kring hur sjukdomen sprids i kroppen på vildsvinen och hur organen påverkas dag för dag, med fokus på det tidiga stadiet. Det var tidigare inte så beforskat och där hittade vi skillnader mellan tamgrisar och vildsvin, förklarar Wikström Lassa.
För att förstå skillnaderna mellan arterna har forskarna genomfört kontrollerade experiment där de kunnat observera hur snabbt viruset replikerar. Resultaten visar entydigt att vildsvinens immunförsvar och fysiologiska respons vid infektionstillfället är mindre effektivt i att bromsa virusets initiala framfart jämfört med tamgrisarnas respons.
Fältstudier under det svenska utbrottet 2023
I september 2023 fick forskningsprojektet en oväntad möjlighet till fördjupning när det första bekräftade fallet av afrikansk svinpest upptäcktes i Sverige, specifikt i Fagersta-området. Detta utbrott, som bekräftades av SVA under hösten 2023, gav forskarna tillgång till material från naturligt infekterade djur. Att studera djur som smittats i sin naturliga miljö ger en mer komplex bild än laboratorieförsök, då faktorer som stress, parasitbörda och oregelbunden tillgång till föda spelar in.
Genom att jämföra proverna från Fagersta med data från tidigare utbrott, bland annat ett fall i Ungern 2018, kunde forskarna bekräfta att de experimentella resultaten stämmer väl överens med verkligheten i fält. Det unika tillfället att vara på plats under ett pågående utbrott har gett ovärderliga lärdomar för framtida beredskap.
– Det var ju ett unikt och spännande tillfälle för mig som forskare att se hur det går till under ett utbrott. I vanliga fall kan det vara svårt att få tag i naturligt infekterat material, men nu var vi med på plats. Det var också kul att få vara en del av hela processen från förberedelser, pågående utbrott, lärdomar efteråt och till sist ett friförklarade från sjukdomen, säger Emil Wikström Lassa.
Framtida betydelse för vaccinutveckling och smittskydd
De insikter som avhandlingen ger understryker behovet av att inkludera vildsvin i arbetet med att utveckla framtida vacciner. Historiskt sett har mycket av den medicinska forskningen kring ASF baserats på studier av tamgrisar, vilket enligt de nya resultaten kan vara otillräckligt. Eftersom vildsvin utgör en reservoar för viruset i det vilda, är det avgörande att förstå deras unika patologi för att kunna skapa effektiva bekämpningsstrategier som fungerar i skog och mark.
Förbättrad övervakning och förfinade diagnostiska metoder är direkta tillämpningar av den kunskap som nu presenteras. Genom att förstå de tidiga tecknen på sjukdom hos vildsvin kan myndigheter snabbare identifiera nya utbrott och sätta in rätt åtgärder för att skydda den svenska tamgrisnäringen.
Emil Wikström Lassa försvarar sin avhandling fredagen den 22 maj klockan 9.15 i Sal L, Undervisningshuset vid SLU i Uppsala. För de som önskar följa disputationen på distans finns möjlighet att registrera sig via en Zoom-länk tillhandahållen av SLU.
Medicinsk information: Denna artikel är avsedd för informationssyfte och utgör inte medicinsk eller veterinärmedicinsk rådgivning. För officiella uppdateringar om afrikansk svinpest och gällande restriktioner, vänligen besök Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
Vad anser du om betydelsen av vildsvinens roll i smittspridningen? Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet nedan eller sprid artikeln vidare för att öka medvetenheten kring detta kritiska forskningsområde.
