Historiskt har oro i världen gynnat sittande svensk regering.
Men utvecklingen i Iran kan innebära avsevärda problem för Ulf Kristersson i höstens valrörelse.
Jo, jag vet, det finns viktigare aspekter av de senaste bränderna i Mellanöstern än vad de kan få för inrikespolitiska konsekvenser i ett litet land i norra Europa.
Som exempelvis vad USA:s och Israels attacker får för konsekvenser för Irans befolkning, en befolkning som har lidit svårt i årtionden under en brutal diktatur och som nu tvingas ta skydd undan fallande bomber.
Med det sagt hänger världen ihop och även om nu inte en fjärils vingslag i Afrika leder till jordbävning i Asien, kan exempelvis snabbt stigande oljepriser på globala marknader göra ekonomiskt avtryck på olika sätt i Sverige.
Och statsminister Ulf Kristersson kan sitta i intervjuer och säga saker i stil med att ”jag pratade med Frankrikes president Macron tidigare i dag” och försöka utstråla statsmannaskap och viktighet.
Det kan visa sig vara viktigt då den svenska befolkningen går till valurna i höst.
I svåra tider, då mörka moln hopar sig, tenderar människor att gynna den sittande regeringen, väljarna vill ha trygghet, de vet vad de har, de vet inte riktigt vad de får om de byter ut den.
I modern tid i Sverige är det mycket svårt att vinna tre val i rad. Faktum är att det bara har hänt två gånger, efter mordet på Olof Palme och på andra sidan de brinnande skyskraporna på Manhattan.
Men då var då och nu är nu och tiden då världen drabbades av en kris var 20:e år är förbi.
Nu kommer de och går mest hela tiden: pandemi, Ukraina, Gaza, Trumps tullhot … det bara pågår och pågår och pågår och väljarna belönar inte längre den sittande makten på samma sätt då det skakar.
Att Ulf Kristersson i ”Aktuellt” i går kväll i vanlig ordning hade svårt att rikta någon form av kritik mot den gulhårige gamle mannen i Vita huset kommer dock knappast synas i nästa opinionsmätning.
Experter är ense om att attackerna mot Iran bryter mot internationella konventioner, men statsministern mumlade någonting om ”traditionell folkrätt”, vad han nu menade med det.
Det här har vi vant oss vid. Om den svenska regeringen är klokt försiktig eller föraktligt feg ligger i betraktarens öga, men noterbart är att den enda gången Kristersson haft en tydlig åsikt om Trumps internationella politik var under Grönlandskrisen.
Om Sverige har en internationell röst eller ej är dock betydligt mindre viktigt än hur det går för ekonomin.
Det är inte första gången det skakar i Mellanöstern, det som pågår i den delen av världen brukar inte påverka Sverige i större utsträckning, men om attackerna mot Iran blir en utdragen historia och oljepriserna fortsätter att stiga kan det leda till global inflation.
Skenande priser vore en dålig nyhet för finansminister Svantesson, som sockrade sin senaste budget med sänkta skatter och som vill få fart på ekonomin efter en lågkonjunktur som varit lång och eländig.
I dag inleder för övrigt Kristersson och Svantesson en bussturné i västra Sverige.
Den goda nyheten är att nyhetsläget är så uppskruvat att duon inte kommer att besväras med frågor om tonårsutvisningar och vinterns elpriser.
Den dåliga är att nyhetsläget är så uppskruvat att knappt ens lokalpressen kommer att intressera sig för politiskt besök på Göstas fisk och skaldjur i Uddevalla.
Related reading
- Nethy Bridge Residents Return as Cairngorms Wildfire Major Incident Ends
- UK Heatwave Returns With Temperatures Expected to Hit 33°C This Week
- Silver Surges 1% to $58.49 Ahead of Decisive Trading Week (archyde.com)
- India’s ‘Cockroaches’ March on Parliament: A Crisis of Corruption, Oppression and Desperation (archynewsy.com)
